Historia av Gestaltterapi

födelsen av Gestaltterapi går tillbaka till publiceringen av boken ”Gestaltterapi. Spänning och tillväxt i den mänskliga personligheten” av F. Perls, R. Hefferline och P. Goodman, 1951. Gestaltterapi bygger på det holistiska antagandet att en människa återspeglar den oskiljaktiga enheten i hans eller hennes kroppsliga, mentala, psykologiska och sociala aspekter och nödvändigtvis att varje individ är oupplösligt sammanvävd med sin interpersonella och ekologiska miljö. Gestaltterapi har integrerat psykoanalytisk (Freud, Reich, Rank), gestaltteoretisk och fältteoretisk (Wertheimer, von Ehrenfels, Koffka, Lewin, Zeigarnik, Goldstein och Gelb), holistisk (Smuts), filosofisk (Tillich, Friedlaender, Buber), fenomenologisk, zen buddhistisk såväl som psykodramatisk (Moreno) influenser i sin teori.
i Gestaltterapi ligger fokus på processen att en person kontaktar och drar sig ur kontakt med sin mänskliga och ekologiska miljö samt på medvetenheten om denna process. Gestaltterapi förutsätter att psykiska störningar härrör från behov, önskningar, känslor och mentala fixeringar som de inte är medvetna om och som inte har frambringats som ett kontaktmål. I psykoterapeut-patientrelationen upptäcks och bearbetas störningar i en persons medvetenhet och uppfattning, i kontaktförmåga, handlingssätt och integration av upplevelser i det här och nu. Det terapeutiska förhållandet är en dialogisk process. Patientens egna störande upplevelser (t. ex. block, fixeringar, blinda fläckar och delade aspekter av personligheten) kommer till medvetenhet med hjälp av terapeutens omedelbara reaktioner. Detta är en ömsesidig ansträngning och både terapeut och patient är involverade i emotionell resonans, reflektion och arbete genom processer. Detta möte är närvarande centrerad. Här-och nu-principen för Gestaltterapi betonar den fenomenologiska orienteringen av våra psykoterapeutiska ingrepp. Relationella block från det förflutna kommer att återupptas i nuet, i det här och nu terapeutiska förhållandet i syfte att åter äga en tidigare misslyckad avsiktlig kontakt. Därför är här-och-nu-principen i själva verket inriktad på övergången mellan nu och nästa, på den övervägande som antyds i nuet.
Gestaltterapi är erfarenhets -, experimentell och existentiell och ett antal interventioner som drar från dessa tre principer överensstämmer med vår teori. Medvetenhet, dvs. medvetande med lämpliga känslor, liksom den medvetna antagandet av handlingar som tidigare var otänkbara, ger den typ av helande kraft som överträffar enbart kognitiv förståelse. Det terapeutiska experimentet spelar en viktig roll, eftersom det unika sättet på vilket någon skapar sitt eget experiment inom det terapeutiska sammanhanget möjliggör slutsatser om störningarna i hans eller hennes kontakt-och uppfattningsfunktioner. Interventionsstilen är inriktad på att förbättra patientens förmåga att göra och dra sig ur kontakt. De tekniker som används av terapeuten varierar beroende på hans eller hennes personlighet såväl som patientens och hans eller hennes föredragna erfarenhetssätt. Vi arbetar med en rik palett av interventioner, inklusive ”agerar i”, rollspel, experiment med kroppsspråk och pantomim, experiment med språk och röst, och tillämpningen av olika konstnärliga metoder som målning, teckning, kreativt skrivande eller skulptur.
generellt sett utvecklades Gestaltterapi i USA till en Västkuststil (starkt inriktad på humanistisk psykologi) och en Östkuststil (med en stark klinisk inriktning). Påverkan av den gruppdynamiska rörelsen förändrade de tidiga formerna av Gestaltterapi som en individuell terapimetod eller individuell terapi i gruppen. Gestaltterapi återvände till Europa på 1960-talet, som fördes över av ”pionjärer” från staterna och studenter från de tidiga Gestaltterapeuterna. Som en psykoterapeutisk metod är den tillämplig på individer, par, familjer, grupper och organisationer. Det används också effektivt i handledning och organisationsutveckling samt i utbildning.
Gestaltterapilitteraturen innehåller nu tusentals böcker och artiklar. De viktigaste tidskrifterna inkluderar: på engelska, ” Gestalt Review ”(sedan 1997);” Gestalt Journal ”(sedan 1978),” British Gestalt Journal ”(sedan 1991),” Australian Gestalt Journal ”(sedan 1997),” studier i Gestaltterapi ” (sedan 1992). På italienska,” Quaderni di Gestalt ” (sedan 1985). På tyska,” Gestalttherapie ” (sedan 1987). På franska, ”Le Cahiers de Gestalt Therapie” (sedan 1996) och ”Gestalt” (sedan 1990). På spanska,” Figura/Fondo ” (sedan 1997). I Europa har Gestaltterapi representerats av European Association of Gestalt Therapy sedan dess 1985