denna forskning:
- fann att cigarettrökning ökade sannolikheten för återfall bland personer i återhämtning från substansanvändningsstörning (SUD).
- föreslår att hjälpa patienter att sluta och förbli avstående från rökning kan förbättra sina chanser för fortsatt återhämtning från användning av andra droger.
Dr Andrea H. Weinberger från Ferkauf Graduate School of Psychology, Yeshiva University; Dr. Renee D. Goodwin från Graduate School of Public Health and Health Policy, City University of New York; och kollegor analyserade data från 5 515 personer som svarade på National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions (NESARC) 2001-2002 och igen 2004-2005. Alla dessa människor hade en historia av SUD men som var i remission från SUD och avstod från droganvändning vid den första intervjun (Figur 1).
forskarna fann att personer som rökt cigaretter vid den första intervjun och som fortfarande röker 3 år senare var ungefär 1, 5 gånger mer benägna att använda droger och dubbelt så sannolikt att ha SUD vid uppföljning än de som slutade röka. Bland icke-rökare vid den första intervjun var de som hade börjat röka mellan intervjuerna nästan 5 gånger mer benägna att rapportera substansanvändning vid uppföljningen jämfört med dem som inte rökte (Figur 2).
tyngre rökare var ännu mer benägna att återfalla till SUD. Bland rökare vid den första intervjun ökade oddsen för återfall med 0,7 procent för varje cigarett rökt per dag 3 år senare. Bland icke-rökare vid den första intervjun ökade oddsen för återfall med 2, 4 procent för varje cigarett rökt per dag 3 år senare.
forskarna citerar möjliga förklaringar varför cigarettrökning kan öka sannolikheten för SUD-återfall:
- cigarettrökning följer ofta olaglig narkotikamissbruk, och cigaretter kan fungera som en drogkue och återfallsutlösare.
- vissa studier har kopplat nikotinexponering till begär för stimulanter och opiater.
rökning och SUD behandling
rökning är genomgripande bland personer med SUD, och vissa kliniska lore och den allmänna opinionen posit att samtidig rökavvänjning är för svårt för patienter som kämpar för att avstå från substansanvändning. Det har till och med föreslagits att rökning kan hjälpa patienter med SUD att uppnå tidig avhållsamhet. Denna studie och andra indikerar dock att patienter kan göra bättre om behandlingsprogrammen behandlar rökavvänjning och behandling för annan substansanvändning samtidigt.
”uppfattningen att cigarettanvändning hjälper till att förbli abstinent från alkohol och andra droger har främjat en rökningskultur bland denna patientpopulation”, säger Dr.Goodwin. ”Hittills tyder huvuddelen av bevis på att samtidig rökavvänjning och substansanvändning är det mest fördelaktiga tillvägagångssättet”, konstaterar Dr.Goodwin.
Dr. Heather L. Kimmel, hälsovetenskaplig administratör av Nidas epidemiologiska forskningsgren, instämmer och tillägger: ”Även om olika ämnen har olika farmakologiska mekanismer, påverkar alla missbruksmedel i slutändan samma belöningsväg. Avhållsamhet från dem alla kommer att hjälpa patienten att flytta till ett nytt fysiologiskt tillstånd och förhoppningsvis också ett nytt mentalt tillstånd.”
denna studie stöddes av NIH grant DA20892.
textbeskrivning av Figur 1
figuren illustrerar studiedesignen, som inkluderade två bedömningar som indikeras av de grå rutorna. Den horisontella x-axeln visar tidslinjen för studien. Den mörkblå rutan till vänster indikerar en historia av substansanvändningsstörning (SUD) före 2000-2001. Kryssmarkeringen 2001-2002 och den grå rutan ovanför den indikerar den första intervjun av studien, under vilken respondenterna frågades om deras rökstatus. Kryssmarkeringen vid 2004-2005 och den grå rutan ovanför den indikerar uppföljningsintervjun, under vilken respondenterna frågades om deras rökstatus, substansanvändningsstatus och återfall till SUD.
textbeskrivning av Figur 2
detta stapeldiagram illustrerar substansanvändningen av respondenter i studien vid uppföljningsintervjun som genomfördes 3 år efter den första intervjun, beroende på deras rökningsstatus vid den första intervjun. Den horisontella X-axeln visar andelen svarande vid uppföljningsintervjun från 0% till 100%. Den vertikala Y-axeln indikerar rökstatus (rökning kontra icke-rökning) vid den första intervjun. Färgerna på staplarna indikerar substansanvändningsstatus vid uppföljningsintervjun, med blå som indikerar ingen substansanvändning, röd som indikerar substansanvändning och grön som indikerar återfall till SUD. Bland de svarande som rökte vid den första intervjun men inte rökte mellan intervjuerna (första fältet) hade cirka 90 procent ingen substansanvändning, cirka 7,5 procent rapporterade substansanvändning och cirka 2 procent hade återfallit till SUD vid uppföljningsintervjun. Bland de svarande som rökte vid den första intervjun och fortsatte att röka mellan intervjuerna (andra fältet) hade cirka 85 procent ingen substansanvändning, 11 procent rapporterade substansanvändning och cirka 4 procent hade återkommit till SUD vid uppföljningsintervjun. Bland de svarande som inte rökte vid den första intervjun och inte heller rökte mellan intervjuerna (tredje fältet) rapporterade cirka 92 procent ingen substansanvändning, cirka 7 procent rapporterade substansanvändning och mindre än 2 procent hade återkommit till SUD vid uppföljningsintervjun. Bland de svarande som inte rökte vid den första intervjun men inledde rökning mellan intervjuerna (fjärde fältet) hade cirka 80 procent ingen substansanvändning, cirka 9 procent rapporterade substansanvändning och cirka 11 procent hade SUD vid uppföljningsintervjun.