abstrakt
en konsensus har utvecklats bland sociala och biologiska forskare kring den problematiska karaktären av genetisk anor testning, specifikt att dess popularitet kommer att leda till större genetisk essentialism i sociala identiteter. Många av dessa argument antar ett relativt okritiskt engagemang med DNA, under ’high-stakes’ förhållanden. Vi föreslår att i ett biosocialt samhälle, mer genomgripande ’low-stakes’ engagemang är mer troligt. Genom kvalitativa intervjuer med deltagare i en studie av vikingarnas genetiska arv i norra England undersöker vi hur genetiska anor resultat diskursivt bearbetas. Identiteterna som bildas i ’becoming a Viking’ genom DNA kännetecknas av fluiditet och reflexivitet snarare än essentialism. DNA-resultat vävs in i en bredare berättelse om själv som rör det förflutna, vars värde ligger i dess potential att vidarebefordras inom familjer. Även om det inte är oproblematiskt, är den relativt banala karaktären hos sådana berättelser inom det samtida samhället karakteristiskt för det ’biosociabla’.