”comorbiditet” definierades av Feinstein (1970) som ”varje distinkt klinisk enhet som har samexisterat eller som kan inträffa under den kliniska kursen hos en patient som har indexsjukdomen under studie” (s.456-7). Inom psykiatrin används comorbiditet ofta för att hänvisa till överlappningen av två eller flera psykiatriska störningar (Boyd, Burke, Gruenberg, et al., 1984). Komorbiditet mellan substansanvändningsstörningar och andra psykiska störningar har blivit alltmer framträdande inom psykiatri och psykologi under de senaste decennierna (Wittchen, 1996). Angold och kollegor har nyligen gjort en åtskillnad mellan två typer av komorbiditet (Angold, Costello, & Erkanli, 1999). Homotypisk komorbiditet avser samtidig förekomst av psykiska störningar inom en diagnostisk gruppering (Angold et al., 1999). Samtidig förekomst av två olika substansanvändningsstörningar (t.ex. cannabis och alkohol) är ett exempel på homotypisk komorbiditet. Heterotypisk komorbiditet avser samtidig förekomst av två störningar från olika diagnostiska grupperingar (Angold et al., 1999). Detta kan inkludera, till exempel, samtidig förekomst av en substansanvändningsstörning och en ångestsyndrom.