jag har tillbringat de senaste tjugo åren med en datorprogrammerare och har märkt att när han sitter fast på ett problem kan ’sömn på det’ – effekten hjälpa lösningen att dyka upp på morgonen. Men oftare än detta kan bara distraheras av en kort konversation eller en kollega som behöver hjälp ha samma användbara effekt. Efter bara några minuters distraktion finns det plötsligt klarhet, svaret på ett ganska komplext problem har’ dykt upp ’ som om från ingenstans utan medveten tanke inblandad. Den här veckans lektion om problemlösning gjorde mig nyfiken på detta fenomen. Hur är det att ta en kort, distraherande paus från ett problem kan hjälpa dig att hitta svaret? När jag tittade på detta fann jag forskning att ” inkubation – eller stoppa medveten tanke på ett problem – gör att man kan hitta mer kreativa lösningar på ett problem.”(Kihlstrom, 1996)
definitionen av inkubation är att det är en ”process av omedveten rekombination av tankeelement som stimulerades genom medvetet arbete vid en tidpunkt, vilket resulterade i nya tankar vid någon senare tidpunkt.”(Kihlstrom, 1996) en anledning till att inkubation kan fungera är att den stoppar fixeringen. Som nämnts i veckans lektion är fixering när vi fastnar på det faktum att ett visst objekt bara kan användas på ett visst sätt eller, mer allmänt, när vi kommer in i en mental ruta som hindrar oss från att tänka på nya sätt att lösa problemet (Goldstein, 2011). Under inkubationssteget är vi distraherade och tänker inte längre medvetet på problemet. Detta frigör fixeringen och ger det omedvetna tid och utrymme för att hitta mer kreativa lösningar på problemet (Kihlstrom, 1996). I Wallas fyrstegsmodell för problemlösning noterade han att inkubationssteget ofta följs av belysningssteget som är när vi har ett glödlampmoment och svaret uppträder magiskt i vårt medvetande (Kihlstrom, 1996).
David Creswell, en Neuroscientist vid CMU, körde ett experiment där han fick tre grupper av människor att fatta ett beslut om vilken ny bil som skulle köpas baserat på praktisk information om de fyra bilarna. Grupp A var tvungen att fatta ett omedelbart beslut. Grupp B fick tid att fatta ett övervägt beslut. Grupp C distraherades i två minuter innan de fattade ett beslut. Hans fMRI-resultat för Grupp C visar att specifika hjärnregioner som är aktiva under kodning av ny beslutsinformation återaktiveras medan hjärnan är upptagen med att tänka på andra orelaterade uppgifter och att denna ”omedvetna neurala reaktivering” hjälpte Grupp C att uppnå en bättre beslutsfattande prestanda än båda andra grupper. (Creswell, 2013). Jag skulle ha gissat att Grupp B skulle fatta de bästa besluten om vilken bil som skulle köpas, men det var faktiskt Grupp C som gjorde det, vilket är väldigt intressant och överraskande – människor som blev distraherade gjorde bättre på en komplex problemlösningsuppgift än människor som satte sig i medveten ansträngning.
det som också är intressant är hur snabbt denna effekt hände; Grupp C distraherades bara i två minuter. Om distraherad för bara några minuter kan ha en sådan effekt på våra beslutsfattande och problemlösning förmågor sedan plötsligt distraktioner på jobbet – att bli avbruten av ett telefonsamtal, stoppa för en kaffepaus, bli distraherad av en kollegas anekdot under en hjärna stormande möte – kan alla ses i ett nytt ljus – som en positiv del av vår arbetsdag snarare än en tid slösa distraktion. Så ofta vi ta itu med kognitiva utmaningar rakt på sak och driva på problemet tills vi når en lösning. Det kan tyckas gå emot allt vi vet men den här studien visar att vi får ett bättre resultat, snabbare och med mindre ansträngning om vi använder distraktionerna som kommer vår väg för att låta vår omedvetna hjärna lösa problemet utan oss!
för mig, mitt i ett tufft år både personligen och professionellt, ger denna information mig hopp. Dagligen, jag befinner mig ständigt jonglering min tid och uppmärksamhet, och är ofta kvar känsla orolig för att jag inte har kunnat ge någon fast, odelad uppmärksamhet till mina studier. Men kanske har min livssituation hjälpt mig att snubbla på det bästa sättet att lösa mina matematiska problem i statistiken! Det är skönt att upptäcka att de påtvingade raster jag hålla behöva ta är faktiskt fördelaktigt snarare än skadligt; de ger min omedvetna tid att ’göra det är magi’ och hjälpa mig!
Citerade Verk:
Goldstein, B (2011). Kognitiv psykologi: Anslutande sinne, forskning och vardaglig upplevelse, tredje upplagan. Wadsworth Inc.
Creswell, D, (2013). Oxford Academic Journal: ”Neural reaktivering länkar medvetslös tanke till beslutsfattande prestanda” Webedition: https://academic.oup.com/scan/article/8/8/863/1630444
Dorfman, J (1996) (på engelska). Implicit kognition, Oxford University Press: ”Intuition, inkubation och insikt: Implicit kognition i problemlösning” Web Edition: http://ist-socrates.berkeley.edu/~kihlstrm/Underwood96.htm