semantisk priming hänvisar till observationen att ett svar på ett mål (t.ex. hund) är snabbare när det föregås av en semantiskt relaterad prime (t. ex. katt) jämfört med en orelaterad prime (t. ex. bil). Semantisk priming kan uppstå eftersom primern delvis aktiverar relaterade ord eller begrepp, vilket underlättar deras senare bearbetning eller erkännande. Även om denna process ofta är automatisk kan priming också styras av användningen av specifika strategier för att uppnå ett visst uppgiftsmål. Till exempel kan man framåtriktat generera ett antal potentiella mål baserat på prime, eller retroaktivt kontrollera om målet är relaterat till den tidigare visade prime.
Heyman et al. (2015, Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory and Cognition) (PDF, 92KB) använde ett paradigm med dubbla uppgifter för att bedöma i vilken utsträckning dessa två olika primingstrategier (prospektiva, retrospektiva) kräver arbetsminneresurser. Deltagarna visades en enkel (fyra prickar i en linje) eller komplexa (fyra prickar slumpmässigt placerade) punktmönster som de var tvungna att hålla i minnet när de slutförde en lexikal beslutsuppgift. Vid varje lexikal beslutsprov presenterades ett prime-target-Par, och deltagarna var tvungna att ange om målet var ett ord eller icke-ord så snabbt och exakt som möjligt. På 60% av försöken var prime och target semantiskt relaterade på ett av tre sätt: framåt associera (t.ex. panda-bear), bakåt associera (t. ex. bollfångst) och symmetrisk associera (t. ex. svar-fråga).
svaren var snabbare på mål som föregicks av bakåtriktade och symmetriska associerade primtal jämfört med orelaterade primtal oavsett punktmönsterkomplexitet. Däremot observerades en primingeffekt endast för framåtriktade par när punktmönstret som hölls i minnet var enkelt, inte komplext. Dessa resultat ledde författarna att dra slutsatsen att framåt associera priming baserat på potentiella processer beror på arbetsminnet, medan bakåt associera priming baserat på retrospektiva processer är relativt enkel.
som Heyman et al., i de flesta lexikala beslutsexperiment svarar deltagarna med knapptryckning på enstaka ord som presenteras isolerat. Men i den verkliga världen uppstår ord i samband med läsning, och framgångsrikt ordigenkänning signaleras genom att flytta ögonen till nästa ord. En viktig fråga är om samma semantiska primingprocesser som identifieras i knapptryckningsexperiment med isolerade ord gäller för mer ekologiskt giltiga lässammanhang.
Hoedemaker och Gordon (2014, tidskrift för experimentell psykologi: Mänsklig uppfattning och prestanda) (PDF, 313KB) spårade deltagarnas ögonrörelser medan de läste tre ord i följd med hjälp av en blick-villkorad visningsprocedur där varje ord bara var synligt när det fixerades för första gången.
Blickvaraktigheten för mellanord var snabbare när föregående ord var semantiskt relaterat jämfört med orelaterat, vilket indikerar en semantisk primingfördel i läsningstider. Primingeffekten i blickvaraktighet var dock större när deltagarna ombads att svara på icke-ord så snart de upptäcktes under läsning (omedelbart lexiskt beslut) vs. när deltagarna angav huruvida de upptäckte icke-ord efter att ha läst alla tre orden (försenat lexiskt beslut).
dessutom var grundeffekten i blickvaraktighet större för försök med de långsammaste läsningstiderna, vilket tyder på en strategisk användning av primtal när ordigenkänning var svårt. Däremot varierar primingeffekterna i knapptryckningssvar vanligtvis inte baserat på svarstid, vilket innebär en mer allmän och automatisk underlättningsprocess. Dessa resultat indikerar att påverkan av semantiska variabler på ordigenkänningsprocesser är känsliga för uppgiftsmål (omedelbar eller försenad lexikal beslutsuppgift) och svarsläge (knapptryckning kontra ögonrörelser).
annan intressant läsning
- Staugaard & Berntsen (2014, Journal of Experimental Psychology: Allmänt) undersök hur cue diskriminerbarhet vid hämtning och känslomässig upphetsning vid kodning påverkar ofrivilliga, påträngande minnen av negativa känslomässiga händelser.
- Leal & Yassa (2014, Behavioral Neuroscience) föreslår att äldre vuxna kommer ihåg känslomässiga upplevelser med högre trohet än neutrala händelser.