det har förnyat intresse för vitamin D eftersom många nya studier har föreslagit att förutom dess väletablerade roller i benmetabolism och immunitet är vitamin D-status omvänt associerad med förekomsten av flera sjukdomar, t.ex. cancer, hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar. Överraskande finns det väldigt lite data om faktorer som påverkar absorptionen av detta fettlösliga vitamin, även om det är erkänt att vitamin D i kosten kan hjälpa till att bekämpa den subdeficient vitamin D-status som är vanlig i flera populationer. Denna översyn beskriver den senaste tekniken om ödet av vitamin D i det mänskliga övre mag-tarmkanalen och om de faktorer som antas påverka dess absorptionseffektivitet. De viktigaste slutsatserna är: (i) ergocalciferol (vitamin D2), den form som mest används i kosttillskott och berikade livsmedel, absorberas uppenbarligen med liknande effektivitet som kolekalciferol (vitamin D3, den huvudsakliga kostformen), (ii) 25-hydroxivitamin D (25OHD), metaboliten som produceras i levern och som finns i livsmedel absorberas bättre än icke-hydroxi-vitamin D-formerna kolekalciferol och ergokalciferol, (iii) mängden fett med vilket vitamin D intas verkar inte väsentligt ändra biotillgängligheten för vitamin D D3, (IV) matmatrisen har uppenbarligen liten effekt på vitamin D biotillgänglighet, (v) sackarospolyestrar (Olestra) och tetrahydrolipstatin (orlistat) minskar förmodligen vitamin D-absorptionen, och (vi) det finns uppenbarligen ingen effekt av åldrande på vitamin D-absorptionseffektivitet.
vi finner också att det inte finns tillräckliga eller till och med inga data om följande faktorer som misstänks påverka vitamin D biotillgänglighet: (i) effekt av typ och mängd dietfibrer, (ii) effekt av vitamin D-status och (iii) effekt av genetisk variation i proteiner som är involverade i dess intestinala absorption.
Sammanfattningsvis behövs ytterligare studier för att förbättra vår kunskap om faktorer som påverkar vitamin D-absorptionseffektivitet. Kliniska studier med märkt vitamin D, t.ex. deutererad eller 13C, behövs för att noggrant och definitivt bedöma effekten av olika faktorer på dess biotillgänglighet.