7-dagarsveckan är den internationella standardveckan (ISO 8601) som används av majoriteten av världen.
veckodag och ABREVIATION
veckodagar (7 dagar): måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag.
vardagar (5 dagar): måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag
helg (2 dagar): lördag och söndag.
Måndag, Mån., Mo
Tisdag, Tis., Tu.
Onsdag, Ons., Vi.
Torsdag, Tor., Th.
Fredag, Fre. Fr.
Lördag, Lör., Sa.
Söndag, Sol. Su.
Lägg märke till att veckodagar och vardagar och är inte samma sak:
-
veckodagarna är alla 7 dagar från måndag till söndag.
-
men vardagar är bara 5 dagar från måndag till fredag.
-
och helgen är lördag och söndag.
börjar måndag eller söndag
enligt internationell standard ISO 8601 är måndag den första dagen i veckan. Det följs av tisdag, onsdag, torsdag, fredag och lördag. Söndag är den 7: e och sista dagen.
även om detta är den internationella standarden, anser flera länder, inklusive USA, Kanada och Australien söndag som början på veckan.
uppkallad efter gudar och planeter
namnen på de 7 dagarna i veckan på de flesta latinbaserade språk kommer från den romerska kalendern, som relaterade varje dag med 7 himmelkroppar som anses vara gudar: Solen, Månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus.
det engelska språket har behållit planetnamnen för lördag, söndag och måndag. Namnen på de andra dagarna i veckan har dock ersatts av motsvarande Nordiska eller germanska gudar.
vissa asiatiska språk som Hindi, japanska och koreanska har ett liknande förhållande mellan vardagar och planeterna.
SÖNDAG: från Mitten engelska sunnenday från Gamla engelska sunnandæg (”solens dag”), från sunne (”solen”), + dæg (”day”), sen Proto-Germanska *sunnōniz dagaz, som en översättning av latinets dies Solis och grekiska ήμέρα Ἥλιου (heméra Helíou); förklarade ”vördnadsvärda solens dag” av den Romerske Kejsaren Konstantin den 7 Mars, 321 e.kr. Jämför Dutch zondag, västfrisiska snein, tyska Sonntag, Dansk s exceptionaldag.
SOL – (romersk mytologi) forntida romersk gud; personifiering av solen; motsvarighet till grekiska h Mikhaillios (grekisk mytologi).
MÅNDAG från Gamla engelska mōnandæġ (”day of the moon”), från mōna (”moon”) + dæg (”day”), sen Proto-Germanska *mēniniz dagaz, en översättning av latinets dies Lunae och grekiska ήμέρα Σελήνης (heméra Selénes). Jämför västfrisiska moandei, holländska maandag, tyska Montag, Danska mandag.
LUNA – (romersk mytologi) månens gudinna; motsvarighet till grekiska Seltubbicn (grekisk mytologi).
tisdag från Middle English Tewesday, från Old English t Tucsonwesd (”tisdag”), från proto-germanska *t Tucsonwas Dagaz (”tisdag”, bokstavligen ”tiw dag”), från *T Tucsonwaz (”Tyr, god of War”) + *Dagaz (”dag”). Detta var en germansk återgivning av Latin dies Martis i interpretatio germanica, i sig en översättning av antika grekiska augoris ’augoris (hem augorira Augoriros ”Day of Ares”) (interpretatio Romana). Besläktad med Scots Tysday (”tisdag”), västfrisiska tiisdei (”tisdag”), tyska dialektal Ziestag (”tisdag”), Danska tisdag (”tisdag”), Svenska tisdag (”tisdag”). Mer på Tyr, dag.
TYR-(nordisk mytologi) krigsgud och strid och son till Odin; identifierad med angelsaxisk Tiu eller Tiw.
från fornnordiska t Uskr, från Proto – germanska * t Uskrwaz ,från Proto-indoeuropeiska * dhyeu – (”Gud”). Besläktad med Old English t Aug.
onsdag från Middle English Wednesdai, Wodnesdei, från Old English w obbidnesd Bisexuell (”onsdag”), från en germansk (jämför proto-germansk *W Obbidanas Dagaz) calque av latin dör (”dag”) mercurii (”av Mercurii”) och Koine antika grekiska Bisexuell (Hemera,” dag”) bisexuell (hermou,” av Hermes”), via en förening av guden Odin (Woden) med Mercury och Hermes.
ODIN – (nordisk mytologi och hedendom) den högsta guden för de germanska och norska pantheonerna, ledaren för Augisir, efter vilken onsdag heter; krigsguden och poesin, mannen till Frigg, fadern till Balder, Hod, Hermod, Thor och Tyr. Allfadern, den enögda, den hemska, stridens far.
Odin från fornnordiska Auguninn, besläktad med gamla högtyska Wotan och gamla Engelska W. Från Proto-germanska *W Oktanaz, härledd från Proto-germanska * w oktanuz (”raseri, manisk inspiration, furor poeticus”), från Proto-indoeuropeiska *wet -. Jämför fornnordiska aubbir och holländska woede (rage) och woeden (till Rage).
TORSDAG från Mitten engelska, från Gamla engelska þursdæġ, þurresdæġ (”torsdag”), eventuellt från en sammandragning av Gamla engelska þunresdæġ (”torsdag”, bokstavligen ”Thor’ s day”), men mer troligt i Norra Germanskt ursprung, från Fornnordiska þōrsdagr eller Gamla danska þūrsdag (”torsdag”); allt från Proto-Germanska *Þunras dagaz (”Thor’ s day”). Jämför västfrisiska tongersdei, Dutch donderdag, tyska Donnerstag, Danska torsdag. Mer på thunder, dag.
En kalkera av Latin dör Iovis (dies Jovis) och av den Antika grekiska ἡμέρα Ζεύς eller ήμέρα Διός (heméra Zeús eller heméra Diós, ”day of Zeus”), via en sammanslutning av guden Thor med den Romerska guden av åska Jupiter (Jupiter) och med den grekiska åskguden Zeus.
THOR – (nordisk mytologi) Gud av åska och regn, jordbruk och son till Odin; avbildad som en hammare som är symbolisk för thunderbolt; identifierad med Teutonic Donar.
representerar fornnordiska Kubrr (svenska Tor); besläktad med gammalengelska kubunor.
fredag från Old English fr. Förening av Fr och d ”dag”, motsvarande sen proto-germanska *Frijj Dagaz (”Frigg dag”). Jämför västfrisiska freed, holländska vrijdag, tyska Freitag, Danska fredag. Fornnordiska Frigg (genitiv Friggjar), gamla saxiska fre, och gamla engelska Frig härrör från vanliga germanska Frijj Bisexuell. Frigg är besläktad med Sanskrit pr augyly, vilket betyder ” fru.”Roten förekommer också i Old Saxon fre som betyder ”älskad dam”, på svenska som fria (”att föreslå för äktenskap”) och på isländska som FRJ Bisexuell som betyder ” att älska.”
en calque av Latin dies Veneris och av antika grekiska sackarios (hem sackarios Afrod Sackarios), via en förening av gudinnan Frigg med den romerska gudinnan av kärlek Venus och den grekiska gudinnan av kärlek Aphrodite.
FRIGG – (germansk mytologi, nordisk mytologi) Odens fru och den norska/germanska gudinnan av gift kärlek, himlen, hemmet och härden, efter vilken fredag heter (på grund av att hon identifieras med Venus och Afrodite).
från fornnordiska Frigg ,från Proto-germanska * Frijj Brasilien.
LÖRDAG från Gamla engelska Sæternesdæg (”day of Saturn”), från Sætern (”Saturnus”), från Latin Saturnus och från grekiska Κρόνου (kronos) (”fruktbarhetsguden, jordbruk och vegetation”), eventuellt från Etruskisk, + Gamla engelska dæg (”day”), en översättning av latinets dies Saturni och grekiska ήμέρα Κρόνου (heméra Krónou ”dag Kronos”) Jämför Frisiska saterdei, Holländska zaterdag.
Saturnus – (romersk mytologi) fruktbarhetens Gud, jordbruk och vegetation; motsvarighet till grekiska Kronos (grekisk mytologi).
från gamla engelska S sackaros, från Latin Saturnus, troligen av etruskiskt ursprung, troligt inflytande av Latin satus, particip av serere (”att så”).
antikens grekiska, möjligen från den antika grekiska, (Krain, ”att styra eller befalla”).